måndag 1 september 2008

Händelserikt veckoslut

Dagarna bara flyger iväg och igen har ett veckoslut gått. Första riktiga träningen kör igång imorgon, och första provet på onsdagen. Men nu till det som varit.

På fredagen åkte jag upp med Kari (min ena kämppis) till Saratoga Springs, ca 25 min norrut, på en rockkonsert. De största bänden var Paparoach och Molly Crue. Kanske inte den musikstil jag annars skulle lyssna på, men stämningen var otrolig. Tror att det var runt 5000-7000 människor på plats i parken. Vädret var okej, vi blev bara lite våta på slutet. Nånting som förvånde mig var att förbanden började spela kl. 18 och huvudbänden runt kl. 21. Konsterten slutade i princip redan kl. 23 men mycket folk blev kvar. Roligt att få uppleva, även om inte så annolunda än festivaler i Finland på sommaren, bara att i större skala!

Lördag och söndag var absolut veckans höjdpunkt. Fem utisar och jag själv hoppade på tåget till Niagara Falls på lördag morgon. Tåget tog dryga 6 timmar, men det kändes inte så farligt. Vattenfallen var otroligt vackra. Vi vandrade mest runt och bara njöt av utsikten. På lördagen tog vi en båttur och var ner ut på klipporna intill vattenfallet (ordna rundtur). Tror att bilderna sägermera än ord!

Arend, Maylis, Daniel, Philppe, Céline och jag på väg att utforska vattenfallet.








Kvällsvyer.





Från utkiksbron.


Regnrockar och sandaler delades ut, men vi v ar precis intill fallen, så man blev våt iallafall.


Taget från båtturen.


Vattenfallen var upplysta kvällstid, otroligt vackert.

Niagara Fallen är två separata vattenfall. Själva fallen ligger i princip på den amerikanska sidan. På grund av byråkratin igen, kunde vi inte ta oss över till den kanadensiska sidan. (vi borde ha haft en stämpel på vår I-20-blankett från Universitetet, men eftersom det tar minst 7 vardagar hann vi inte fixa det innan vi for.) Det sägs att man får en bättre helhetsbild av vattenfallen och att staden är vackrare på andra sidan. Med vyerna är jag dock själv mer än nöjd. Vad man säger om staden Niagara så stämmer det kanske, för bortsätt från själv vattenfallen var det både tomt och förfallet.

Resan motsvarade mina förväntningar, hade ungefär föreställt mig det jag fick. Eventuellt hade jag kanske trott att höjdskillnaden skulle ha varit ännu större. Man får kanske inte en så bra uppfattning av de på bilderna, för de var ganska svårt att fånga känslan av de brusande vattenmassorna.


2 kommentarer:

Nina sa...

Haha, här i Canada kör dom hårt på att man verkligen ska se fallen på Canada's sida :P Jag har ju inte varit där så jag har ingen aning, men det står nog på agendan att se dem under mitt utbytesår, så sen får man se hur mycket patriotismen påverkar var det egentligen är finare fall :)
Kul med den resan, jag är nog lite avis :) (int så lite heller)

Anne sa...

Åh, Niagara fallen är verkligen så vackra! Jag är avundsjuk på dig som har sett dem dagtid också eftersom jag bara har sett dem nattetid. Men, alltid något. I vilket ämne ska du ha tent i? Kram!