RACC Classic

Det var ett lugnt veckoslut, tog det mest lugnt och gjorde ingenting för en gångsskull. Skönt. Det kommer att bli en full vecka iallafall, men sluttenter på fredag och nästa vecka måndag. Veckan började med friidrottstävlingar. Den årliga RACC Classic. Det är mer eller mindre en uttagning för vem som platsar i teamet för innesäsongen och vissa har tyvärr inte ens möjlighet att fortsätta till ute-säsongen. UAlbany Track&Field Team är ovanligt stort, 50 killar och 50 tjejer. Ca 20 killar platsade inte i teamet och ett par tjejer var tvungna att gå. Aldrig speciellt roligt, men vissa grenar är helt enkelt konkurrensen väldigt hård. På hopp sidan körde vi mera på skoj. Gummiribba och 4 försök per höjd vid behov. Det var egentligen första gången vi hoppade på riktigt med gummiband på rätt höjd och mera fokuserat. Kunde slappna av ganska bra och hade roligt. Har fortfarande använt en ganska kort och mjuk stav, men kunde iallafall släppa tankarna på tekniken för en stund.

Ingen gjorde speciellt bra ifrån sig, med undantag av Albanys egen stjärna. Luke hoppade 5.19, bara 10 cm från det personliga rekordet från föregående sommar. Tror att mitt officiella resultat var 3m men hoppade riktigt bra ännu på 3.23. Egentligen spelar det ingen roll heller, kommer kanske att hoppa lite under inne-säsongen, men kommer inte att satsa något allvarligt på det. Stavtjejerna från vänster, Rebecca, Krystal, Celine, Emily, Anna.


Tränarna håller även på att rekrytera nya studeranden inför nästa år. Så runtomkring campus har det rört sig ca 20 nya friidrottare som nu funderar om Albany är det rätta stället. Endast ett fåtal erbjuds fulla stipendier. De flesta får bara en lite del ersatt, men kan ändå vara avgörande i valet av universitet. Efter tävlingarna samlades vi för att äta och vår huvud tränare Coach Vives pratade länge om allt möjligt viktigt. Mitt i det hela ville han att jag skulle stiga upp och officiellt tacka mig för att "jag välat vara med och för allt jag tillför". Känner nu inte själv om jag tillfört speciellt mycket mera än kanske gott humör och njutit av träningrna. Om jag vetat att jag hade ett tillfälle att tacka att officiellt skulle jag ha förberedigt mig lite bättre. Var en del saker som jag skulle ha viljt säga efteråt, men var bara så överväldigad av hela situation. Skall dock ta en sväng in till tränarnas office innan alla försvinner iväg på jullov!