Sista veckan

Sista veckan gick alldeles för snabbt. Hann iallafall göra en helt del. Var tvungen att ta farväl av många, som hunnit bli goda vänner. Känner igen Sara då on skrev att de kändes som en enda stor klump i halsen, för det var precis så de kändes. Sade hej då till Celine och Kaoru igår, samt de flesta får track teamet. Idag såg jag Laura, Jeanne, Daniel, Mickael och Philippe för sista gången. Laura var den allra svåraste, men vi bestämde att träffas igen, antingen i Åbo eller i Milano. Nå jo, men vad har hänt den här veckan...

Hade bara två sluttenter så akademiskt sätt var det inte så stressigt. Tenterna gick också helt bra, fast väntar ännu på de slutliga vitsorden. En del hade tenter ännu idag, fast jag var klar redan på måndagen, skönt.

På fredagen firade vi Kaorus födelsedag hos mig och hade tillika en sista get-together med alla utisar. Vi gjorde det som ett knytkalas, så alla hämtade lite smått plock. Vi var ca 15 människor, bara några fattades. Kvällen var otroligt lyckad och även huset var i gott skick efteråt, =) behövde bara damsuga!

På veckoslutet gjorde jag det mest av julshoppandet och på eftermiddagen åkte jag, Erin, Shane och Brandon till Gimmony Peak, Massachusets, för att åka slalom/snowboard i kvällsbacken. Det var ett relativt lite ställe, backarna var långa men relativt flacka. Mest på grund av lite snö som de mera utmanade backarna var stängda. Efter 4 timmar var vi ganska trötta oc stelfrusna och eftersom också backen stängde snart, bestämde vi oss för att åka hem. Kl. 7 nästa morgon steg vi upp lagade oss i ordning och körde iväg till Stratton Mountain, Vermont, New England. Stratton mountain var en hel del större, men int jätte stort. Kanske i storlek med Himos, men 3ggr längre backar. Man behövde inte åka upp i liften hela tiden =) Tog en tid innan vi hade våra biljetter, jag hade hyrt mitt bräde och vi var klara att börja, men vi hann åka ca 5 timmar vilket kändes helt tillräckligt. Mitt bakben började vara ganska trött mot slutet... Det var en del is och högar i backen mot eftermiddagen, men över lag var backarna i bra skick med tanke på mängden människor.



Stratton Mountain.




Brandon, Shane, jag, jag oc Erin.

De senaste dagarna har jag spennderat med att byka packa, fixa. Kommer att ta den sista bussen ikväll ner till New York, fast mitt flyg inte är förrän imorgon kl. 8, men fick det int att passa ihop med tidtabellen på annat sätt. Känns skönt att ännu komma tillbaka till Albany oc inte behöva säga ej då till alla riktigt ännu!

RACC Classic

Det var ett lugnt veckoslut, tog det mest lugnt och gjorde ingenting för en gångsskull. Skönt. Det kommer att bli en full vecka iallafall, men sluttenter på fredag och nästa vecka måndag. Veckan började med friidrottstävlingar. Den årliga RACC Classic. Det är mer eller mindre en uttagning för vem som platsar i teamet för innesäsongen och vissa har tyvärr inte ens möjlighet att fortsätta till ute-säsongen. UAlbany Track&Field Team är ovanligt stort, 50 killar och 50 tjejer. Ca 20 killar platsade inte i teamet och ett par tjejer var tvungna att gå. Aldrig speciellt roligt, men vissa grenar är helt enkelt konkurrensen väldigt hård. På hopp sidan körde vi mera på skoj. Gummiribba och 4 försök per höjd vid behov. Det var egentligen första gången vi hoppade på riktigt med gummiband på rätt höjd och mera fokuserat. Kunde slappna av ganska bra och hade roligt. Har fortfarande använt en ganska kort och mjuk stav, men kunde iallafall släppa tankarna på tekniken för en stund.

Ingen gjorde speciellt bra ifrån sig, med undantag av Albanys egen stjärna. Luke hoppade 5.19, bara 10 cm från det personliga rekordet från föregående sommar. Tror att mitt officiella resultat var 3m men hoppade riktigt bra ännu på 3.23. Egentligen spelar det ingen roll heller, kommer kanske att hoppa lite under inne-säsongen, men kommer inte att satsa något allvarligt på det. Stavtjejerna från vänster, Rebecca, Krystal, Celine, Emily, Anna.


Tränarna håller även på att rekrytera nya studeranden inför nästa år. Så runtomkring campus har det rört sig ca 20 nya friidrottare som nu funderar om Albany är det rätta stället. Endast ett fåtal erbjuds fulla stipendier. De flesta får bara en lite del ersatt, men kan ändå vara avgörande i valet av universitet. Efter tävlingarna samlades vi för att äta och vår huvud tränare Coach Vives pratade länge om allt möjligt viktigt. Mitt i det hela ville han att jag skulle stiga upp och officiellt tacka mig för att "jag välat vara med och för allt jag tillför". Känner nu inte själv om jag tillfört speciellt mycket mera än kanske gott humör och njutit av träningrna. Om jag vetat att jag hade ett tillfälle att tacka att officiellt skulle jag ha förberedigt mig lite bättre. Var en del saker som jag skulle ha viljt säga efteråt, men var bara så överväldigad av hela situation. Skall dock ta en sväng in till tränarnas office innan alla försvinner iväg på jullov!

Bilder från resan

Washington D.C.


Vita huset.



Washington National Zoo. Chinatown.



Watergate. Washington Monument och Jefferson Memorial.



Utsikt från ett av tornen i The National Church.
Taget från Lincoln Memeorial med Washington Monument i bakgrunden.



Boston


Boylston Street. Tyckte att ganska intressant att kyrkan återspeglades i glasbyggnaden.
Nattyv.



Yv över havet från Bunker Hill Monument. Det var värt att gå upp de 300 slingrande trappstegen för utsikten.



En av de stora broarna över till Charlestown, Boylston Street, Boston Commons.

Washington DC - Oradell, New Jersey - Boston

Ehkä on taas aika vähän harjoitella suomenkielen taidot. Jyri päätti aloittaa kirjoitella englanniski, ja ehkä minäkin rupean kirjoittamaan tulessani takaisin, niin kämppikset voivat seurata jos haluavat. Tuntuu ehkä että jopa englannin kirjoittaminen sujuisi paremmin, niin pelottavalta kun se kuulostaakin. En voi uskoa että huomenna on jo joulukuu. kolme ja puoli kuukautta on jo mennyt ja nejlä kun näin ihana poikaystäväni viimeksi. Alkaa olla aika kova ikävä, onneksi Jyri tulee kahden ja puolen viikon päästä tänne, tai LA:iin. Muistakin Suomesta rupea olemaan ikävä!

Tämä viikko on ollut erittäin mielenkiintoinen. Viime sunnuntaina lähtimme yksi Hollantilais pojan kanssa alas Washington DCiin. Reissu oli pitänyt kestää kahdeksan tuntia, mutta vähän New Yorkin ulkopuolella meillä oli ongelma renkaitten kanssa, ja pidimme puolen tunnin tauko. Kuljettaja ilmoitti että "toivottavasti bussi kestää DCn asti"... 15 min päästä pystädymme taas. Kuljettaja teki jotain ja jatkasimme matkaa. Läheisessä pikkukaupungissa saimme ohjeet vaihtaa bussi. Okej. Mutta se ei loppui siinä. Naiskuljettaja ilmoitti että tätä bussi ottaa meidät Baltimorin asti, josta miellä on pakko ottaa vaihto-linja DC:iin, mutta HÄN ei tiedä aikataulu. Hmm. Nå, Baltimoren asemalla odotettiin puoli tunti ennen oikea, ja viimenen vaihto tuli. Olimme 2½ tunti myöhässä Washintonissa. Onneksi ei ollut sen kummempia suunnitelmia iltaa varten.

Maanatai oli hieno päivä. Kävelimme ympäri ja näimme tärkeimmät paikat. Valkoinen talo, Kansallinen pankki, Watergate, Lincoln memorial, Kennedy memorial, Roosevelt memorial, Jefferson memorial, Washinton monument, kaikki hienot museo rakennukset, Valtiotalo, Yhdysvaltiojen Supreme Court, ym. Ilta päivällä otimme metro Pentagoniin ja todella iso hautausmaa, missä kaikki armejasta ja muita tärkeitä haudataan. Heti kun tultiin Pentagonin lähellä oli paljon vartiomiehiä, ja sekä minä ja Arend otti kuva jostain muusta, ja heti vartija tuli ja sanoi että oli pakko deletoida kuvat josta oli tosta paikasta otettu... Oli vain ja ainoastaan mahdollista ottaa kuvia Pentagon memorialista, joka on Pentagonin toisella puolella ja 9/11 uhria varten.

Tiistaina Arend lähti Long Islandille, ja minä jäin vielä päivän. Otin turisti bussi menemmän uptowniin. Sain nähdä Washingtonin Zoo, hieno National Church ja suolinen erittäin kaunis Georgetown. Alue näytti olevan oma pikku kaupunki, ihan erilainen, kuin siisti business oloinen keskusta. Kävin katsomassa Valkoinen Talon Visitor Center, oli aikamoinen pettymys, ei mitään, vähän historiaa välillä ympäri. Koska suurin osa ravintoloista suljettiin seiskalta, niin menin syömään ennen sitä ja sitten takaisin hostelliin. Minulla oli kuitenkin aikaisin bussi keskiviikkona New Jerseyyn.

Lähdin 5.30 kävelemään asemalle. Oli helppo huomata että Thanksgiving oli tulossa. Tosi paljon ihmisiä liikkeellä. Neljän tunnin päästä olin NYCssä ja sieltä oli tunnin matka Oradelliin. Koko pyä otettiin rauhassa, ja se tunti olevan tarve siihen. Tein Thanksgivingiä varten isoäidin perunalaatikkoa, se oli kyllä menestys. Muutenkin illallinen oli tosi herkullinen. Emme tehneet paljon muuta kuin tapasimme Emilyn kaverit ja ei tehnyt mitään. Mahtavaa!

Perjantai päivällä otin bussi Bostoniin. Lauantaina oli mahtavat ilmat, sininen taivas ja paljon lämpimämpi kuin olisin uskonut. Kävelin aamupäivä ympäri yksin, ja sitten klo 12 pojatkin olivat heränneet ja kävelimme turistille tehty rekti "Freedom Trail". Retken lopussa oli iso torni tai muistiomerkki sodasta Iso Britainniasta vastaan. Päätimme mennä ylös koska näkymä olivat vissin hienot ja se oli ilmainen. Syy siihen että oli ilmainen selitettiin nopeasti =). Ylös oli 295portaita ja rappuset olivat jyrkät ja menivät ympäri. Oli ylivoimaisesti viikon treeni, vaikka me olemme juossut paljon portaita täällä Albanyssa, ja olen muuten ihan hyvässä kunnossa!

Iltapäivällä otimme metro Harvard Universityyn. Oli kiva kokemus, olen aina halunut nähdä sen. Toisaalta en löytänyt lakikoulun rakennus, mikä oli vähän harmillinen. Koko päivän kävelyn jälkeen, ainakin minä olin väsynyt, ja lähdin takasin hostelliin ennen illallinen.

Boston kaupunkina oli hieno. Iso kaupunki joka ei tuntunut hirveän isolta. Kaupunki oli jotenkin lämmin oloinen ja sain tervetullut olo. Ei ollut hektinen, vaikka paljon ihmisiä liikkeessä. Jonkin verran korkeita rakennuksia, mutta ei silti pelkästään. Sain myös semmonen olo että Bostonissa pystyy myös elää vaikka ei ole maaliman paras työ tai palkka.

Matka kotiin ruvennut tuntumaan pitkäski. Olen iloinen että ei vähäksi aikaa tarvii istua linja-autossa. Kuin saapuin Albanyyn olin istunut 23 tunti linja-autossa viikon aikana, ja tuntui että se riitti... Mutta olen erittäin tyytyväinen että lähdin. Nyt nekin paikat ovat nähty ja ei tarvi olla sellainen olo että miksi en lähtenyt kun oli aikaa ja niin helppo ja niin lähellä!

Kuvat tulevat kun minulla on aikaa käydä ne vähän läpi. Tuli napsattu yli 500 kuvia viikon aikana... =)

Vintern kommer...

Här börjar bli kallt. Har snöat ett par gånger, men vi har ännu bart på marken. Hörde att de snöat en del hemma i Pargas också. Så mycket har det inte ännu, men det har varit kring en till två minus grader på dagarna och enda upp till sju grader kallt. Det märktes speciellt bra på fredag morgon, då jag var på väg på morgon träning som vanligt kl. 7 och hamnade vänta över 20 min på bussen... Det var inte roligt.

Den här veckan har vi födelsedagsfirandet fortsatt. Jen fyllde 23 på onsdagen. Då hade hon en lite bjudning hemma, med vin och aperitiffer. På fredag var det större, då vi var ca 35 st på en restaurang/bar.


Birthday Girl


Idag har jag inte gjort något speciellt, slöat och studerat. Imorgon bär det av till Washington D.C. varefter jag skall fira Thanksgiving hos en av Track-flickorna i New Jersey, och sen åka upp till Boston på fredagen.

Studier vs. Födelsedagar

Novermber har gått snabbt hittills. I Albany har de int hänt något speciellt under de senaste veckorna. Har suttit i bibban, läst, skrivit, jobbat med uppgifter. Har försökt "stay on top of the readings" så att hänger med på lektionerna och inte behöver oroa mig så mycket för sluttenterna. Det har fortsatt att gå bra, och kurserna känns fortfarande intressanta. Har hittills läst en hel bunt av romaner, Dostojevskis Brott och Straff, Dantes Purgatory (om de sju dödssynderna), Kafkas Metamorhposis och the Penal Conoly, Beccarias On Crime and Punishment och ett par böcker av vår professor. Känns som jag har lärt mig otroligt mycket om straffhistoria, filosofi etc. Den här veckan fick vi klart ett grupp-projekt i samma kurs, kändes skönt. På måndag måste jag ta itu med nästa projekt.

Bortsätt från läsande och ett par söndagar i bibban, har det nog varit annat program också. Två kvällar har vi legat med Jen och Kari i Jens föräldrars "hot tub" (liten bubbelpool på gården). Vi har firat två födelsedagar, gått på bio och fixat mat med utisarna hos oss.

Förra veckas lördag var de Mollys 25-års fest. Hon hade tjej-middag hemma hos sig. Molly och Christine bor lite längre ner på samma gata och är god vänner till Jen.


Birthdaygirl, Molly



(alls kameror var på självutlösare på gruppbilden, fungera otroligt bra!)




Tyckte att de var en ganska rolig idé att samla foton. Glasskaka, mums!



Alla verkade ha roligt, speciellt Molly vilket förstås var de allra viktigaste.

På söndagen fixade vi mat hemma hos oss med 10 utisar. Pasta, maletköttsås, sallad och bananer i ugnen. Överraskad att allt gick så smidigt och bra även om vi var så många. Det blev jätte gott och speciellt de andra, som inte har möjlighet att kocka annars var nöjda.

På tisdag fyllde Jens kusin 25 år. Vi gick ut till en bar, åt chicken wings och tog det lugnt.



Kenny, Christine, Jen, Daniel och jag.

Idag är UAlbanys amerikan football team i final, och det är hemmamatch. Jag är inte helt säker, men tror att det är fråga om vem som vinner delstats ligan. Ju mera man lär sig om sporten desto intressantare blir det. Det handlar långt om taktik och om att känna sin motståndare och hur de spelar. Matchen består av fyra sett á 14minuter, varav två spelas i "defense" och två i "offense". Vet inte om jag skulle gå på en Giants-match, men Universitets-football är helt roligt att titta på! Nästa vecka är ännu ganska vanlig, sen är det thanksgiving och sen är det redan december. Helt otroligt.

Halloween

På fredagen var det halloween på den här sidan av kontinenten. Redan på torsdag kväll dekorerade vi lägenheten och fixade i ordning det mest för fredagens fest, eftersom de flesta av oss kom hem efter kl 16 på fredagen.

Ballonger, ljusslingor, spindelnät, fullt av små spöken
i taket och allt värdefullt övertäckt med svart tyg.

Pumporna vi fixade var utanför.

Massor av folk i farten och alla hade satsat otroligt mycket på utstyrsel och kostymer. Några smakprov på hur det såg ut.

Christine, Molly, Kari, Jennifer, Laura, jag,

Jen, Kari, Erin, jag. Var tvungen att ta bort vingarna efter ett tag, var bara ivägen... =)

Tror att alla hade roligt och även om det inte var så roligt att städa följande morgon var de inte lika farligt som det skulle ha kunnat vara, men tanke på att det var närmare 50 människor här i något skede.

Pumpkin Carving Time

Nu har jag gjort det, fixat min första halloween pumpa! Bestämde mig för att skära ut ett traditionellt ansikte, medan Jen och Kari gjorde lite annorlunda utskärningar. Först bottnet ut och sen tog vi ut innehållet. Efter det var det bara att köra igång...

Så vi bara högg i.

De var lättare än jag trodde!


Så blev de. Jens först, min i mitten och Karis längs ut.

En vanlig vecka

Den här veckan har varit en vanlig vecka. Skönt med normala rutiner emellanåt. Tid att fokusera på studier och ta de lite lugn emellan. Ändå har det nog hänt en hel del. Måndagen var lång som vanligt. Tisdagen var inte heller något speciell. Tentläste och var till butiken för att inhandla det som behövdes för onsdag kväll.

Onsdagen var spännande träningsvis. Vi hade stavteknik i simbassängen. Vi gjorde stavövningarna bokstavligen i vattnet, alltså under vattnet. Hade lite svårt att grepp om tekniken upp-och-ner i vattnet, men hoppeligen går det bättre nästa gång. Det var kallare vatten än vanligt, så vi blev alla nästa blåa... Inte riktigt, men det var kallt.

På onsdagen kockade jag middag för mina kämppisar. Kanske inte så traditionellt, men iallafall finsk tatsh på det hela. Till förrätt blev det fyllda tomater i ugnen med broccoli-soltorkad tomat-röra. Till huvudrätt kokade jag potatis, lagade lax-medaljoner och svampsås. Som dessert blev det en snabb lösning, havregryn med sirap, äppel och kanel i ugnen. (hade tänkt laga fastlagsbullar, men tyvärr funka det inte med havremjöl...måst kanske laga med vanligt mjöl istället) Nån så har bra tips på bullrecept? Till middagen hade vi finsk minttuviina, så shottade det och sjöng snapsvisor =), hade övarsatt några och några lätta tog vi på svenska. Det hela var mycket lyckat.

Torsdagen spenderade jag mesta tiden i bibban och sen fixa vi mat med Laura (italiensk tjej) och gick sedan på bio. Fredagen var det tentdags, vilken förhoppningsvis gick helt bra och på kvällen fira vi Celines födis ute på stan. De var inte på väg ut före senare så gick ut till ett 21+ ställe först med mina kämppisar. Var roligt att umgås med dem, vi har inte gjort något alla tillsammans på länge.


Brandon, Erin, Anna. Och sen jag med alla mina kämppisar: Jag, Jen, Erin, Kari

Efter ha läst hela förmiddagen på lördagen ville jag göra nåt roligt. New York State Museum har en utställning över Halloween, The Haunted House. Det var lite som spökhuset i våra nöjesparker i Finland. Blev nästan lite rädd, ni vet ju hur jag är... Efteråt åkte vi karusell (fanns också i museet, en upprustad karusell från början av 1900-talet) Det var skojigt.




På lördagen var det också Homecoming, dvs. UAlbanys Football Team hade hemmamatch. Planen var att gå och titta på den och sen gå ut och äta, men... Det ösregnade. Vi klarade två perioder av fyra, innan vi var genomblöta. Mina jeans är ännu våta (söndagkväll). Min tuulipuku-rock var dock helt otrolig, var inte det minst våt under rocken. Eftersom planen var att gå och äta, hade jag inte det minsta lust att fara hem. Fick låna ett par byxor av Kaoru, vilket jag klarade mig med, eftersom inte annars var speciellt våt. Vi nöjde oss dock med att äta på kampus eftersom vi inte hade lust att bli mera våta...

Kvällen blev en överraskning för oss alla. Celines kämppis skulle sjunga på nån tillställning. Mera visste vi inte, men vi bestämde oss för att gå. Det hela visade sig vara en typ av talangjakt, eller mini-idols. Ca 10 deltagare, som uppträdde med sång, poesi och annat, och det var publikens uppgift att bestämma vinnare. En kille från vårt track-team vann, efter att ha charmat den kvinnliga delen av men bra röst och liten smuta sixpack =)

Idag har jag läst hela förmiddagen och dagen (har tent imorgon) Blev inbjuden att äta middag hos Karis föräldrar, det var trevligt. Vi åt och tittade på amerikan football. New York Giants mot Pittsburg, hemmajätten vann efter en ganska jämn match. Det började till och med bli lite intressant då jag fått regler så gott som klara för mig.

Långväga besök

Förra veckan blev annorlunda än det varit hittills för flera personer. Hade nämligen mina föräldrar på besök! Efter lite små hinder på vägen anlände de till Albany på tisdag kväll kl. 21.35. Klockan var egentligen 4-5 på morgonen finsk tid, men de såg varken dera speciellt trötta ut. i mötte dem med Kari och åkte direkt till hotellet.

Onsdagen visade jag dem runt kampus-området och lite hur jag normalt rör mig i Albany. På kvällen fixade mina kämppisar en liten Thanksgiving middag. Vädret var otroligt varmt och vackert på onsdagen så vi fick alla njuta av inte behöva frysa.

Huset jag bodde första veckan, precis intill hotellet där mamma och pappa bodde.
Hemma i vårt vardagrum.
New York State Capitol.

På torsdagen tog vi bussen till Albanys största köpcentrum. Kanske mest för att se hur det såg ut. Grossgates är kanske lite i stil med Mylly, bara att ännu större. Efter att vi fått nog, bestämde vi oss för att äta lunch hemma hos mig och ta det lugnt en stund. Kl. 16 hade jag ordnat en "tourguide" som skulle visa oss runt downtown. Dallas är en kompis till mina kämppisar och jobbar själv som sekreterare och analytiker på delstatens lagstiftande enhet. Han visade oss runt i regerings/riksdagshuset. Albany är alltså huvudstaden i New York State så guvernören, senaten och representantshusets båda kammare är belägna här. Huset var maffigt och mycket vackert innanför. I mitten fanns bland annat bara en trappuppgång som kostat hela 1 miljon dollar. Vi fortsatte turen ut till The State Plaza och ner Downtown till Hudson River och vidare en bit mot de äldre delarna. Jen och Kari mötte oss vi en restaurang och vi slutade rundturen med middag på Albany Pump Station. Lite öl fanns fortfarande i stora behållare, men verksamheten var bortsätt från det nerlagd.

På fredag eftermiddag tog vi bussen ner till New York City. Efter att vi checkat in på hotellet, gick vi upp 5th Avenue och ner till Times Square. Jag hade konsulterat med Julie och bokat bord på en japansk restaurang. Det var riktigt lyckat och visade sig var bra, för det krylla av folk och verkade fullt på de flesta ställen. Kvällens höjdpunkt var musikalen The Phantom of the Opera som gick av stapeln på Majestic Theater. Effekterna var imponerande och skådespelarna gjorde ett bra jobb. Kan varmt rekommenderas =).

Union Square och Greenwich Village.

På lördagen hoppade vi på en dubbeldecker som körde runt mitten och nedre delarna av stan. Man kunde hoppa på och av i egen takt, vilket gjorde att vi (åtminstone enligt mig) hann se det mesta. Vi började med att ta en titta på Empire State Building. Efter det vandrade vi runt Union Square och Greenwich Village. Bussen tog oss vidare till Canal Street och Chinatown där vi gjorde ett stop för att uppleva den överfulla gatorna och alla "fejk"prylar.

Utkanten av Chinatown, på väg ner mot Battery Park och Pieren
vid Battery Park.

Vidare åkte vi genom Noho och Soho-områdena och så det stället där World Trade Center borde ha stått. Byggnaderna som blev klara 1973 var dubbelt högre än alla andra skyskrapor i New York, vilket var lite svårt att förstå då man tittade uppåt. Vi hoppade av vid Battery Park och nöjt av den vackra utsikten från nedersta ändan av Manhattan. Eftersom mycket människor hoppade på och av, bestämde vi oss istället för att gå genom NYC financial district, ner för Wall Street och även ta en till på New York Stock Exchange-byggnaden.

Utan att egentligen planera, kom vi 3 minuter före kl. 15 ner till South Seaport Pieren och köpt snabbt biljetter och hoppade på båtturen. Det var en verklig tur för nästa tur skulle ha gått kl. 16.30 och eftersom vädret ändå var lite kyligt och det inte fanns så mycket annat att se just där, hade vi knappast orkat vänta. Istället blev det även ett New York by Sea.

Empire State, Statue of Libarty.

Efter att varit igång och ute dryg 6 timmar var vi alla ganska mosiga. Vi gick ut och äta, handlade lite morgonmål och satt oss med en Starbucks-kaffe i hotellet. Konstigt nog var det redan söndag. Eftersom mamma och pappa skulle fara redan kring 1-tiden, ville jag inte planera för mycket program, men ändå göra något givande. Vi traskade relativt tidigt ner till Grand Central Station för att ta en titt på den. Varför gå till en metrostation? Den är otroligt vacker innanför, och utanför också för den delen, man blir nästan mållös. Därifrån tog vi metron upp till Central Park var vi vandrade runt för att njuta av naturen mitt i storstan.

Vi avslutade NYC och resan med brunch, som för New York-bor är sak som hör veckoslutet till. Omelett och franskisar och toast om man vill ha. Då mamma och pappa satte sig i en taxi för att åka till JFK, traskade jag iväg för att hoppa på bussen tillbaka till Albany. Lite "sad" men inte så farligt. En härlig och annorlunda vecka!